TIFESWIN
adeg i tmaziɣt d wayen nniḍen
Show MenuHide Menu
Featured

Sliɣ yemmut umeddakkel-iw Abdella Ḥaman…

septembre 11, 2018

Yeǧǧa-yaɣ yiwen seg imeɣnasen imezwura n tmaziɣt, yiwen seg imaruten imezwura s tmaziɣt. D aḥeddad n wawal : yezmer ad yemmeslay ɣef kra n tɣawsa s teqbaylit tacebḥant, ur tettḥulfuḍ i wakud izerrin. D agerruj ameqqran i ɣ-yettwaksen, tamusni-ines lqayet ama deg wesɣan neɣ deg umezruy neɣ aṭas n tɣawsiwin nniḍen.

Acḥal iseggasen i neddukkel di Wihran, acḥal iseggasen i nedda i wakken tamaziɣt ad tennerni ladɣa ad tesɛu amkan-is di Wihran. Ma nmuqel ɣer deffir, ladɣa si tefsut imaziɣen n 1980, aṭas n twuri i ssulin imeɣnasen di Wihran, tawuri ibedden ɣef snat n tdukkliwin Asirem d Numidya : ma yella zik teffren imeɣnasen, d imdanen am Abdella Ḥaman i d-yessufɣen tamaziɣt ɣer tafat. Yettekka di yal taluft yeɛnan tamaziɣt di Wihran : tasekla, tidddukliwin, tasertit, aselmed, …
Abdella Ḥaman d tigejdit ɣef yemɣi, yennerna ayen akk yeqqnen ɣer tmaziɣt di Wihran.

Ẓriɣ abrid-nneɣ ad yeqqim akken yella : a dda Abdella, ɣas ulac-ik telliḍ, ad tiliḍ.

Kamal Uzerrad

Taqbaylit ass-a…

mai 21, 2016

Llan wid/tid yettmeslayen, yettarun s tezwawt/s teqbaylit.
Llan wid/tid yettmeslayen/yettarun kan fell-as s tutlayin-nniḍen.

sɣur  Akli Kebaili d Kamal Uzerrad

Awal yewweḍ ɣer yal tama n tmurt. Ass n 07.02.2016 Tutlayt Tamaziɣt tuɣal d tutlay tunṣibt di tmenḍawt n tmurt tadzayrit. Wa yenna igerrez wannect-a mačči d kra, «tout va bien» tura. Wa yenna «annect-a d azerreg kan».

Tamenḍawt

M’ara nɣer tamenḍawt tikkelt tamezwarut, ad as-nini yella kra yelhan imi deg umagrad wis 4, tamaziɣt tuɣal d tunṣibt yerna ad ibedd yiwen wexxam n tutlayt i tmaziɣt. Ameslay ɣef tmenḍawt tamaynut n Dzayer yezmer ad yiɣzif, maca atenta kra n tneqqiḍin ara ɣ-yekksen ahat asirem :

  • Azal n tmaziɣt yeqqim ddaw win n taɛrabt
  • Tamaziɣt d tunṣibt maca ur d-ssufɣen ara tamenḍawt s tmaziɣt deg ujernan unṣib : tella kan s taɛrabt, s tefransist (ɣas ma tutlayt-a ur tettwabdar ara akk di lqanun).
  • Tamaziɣt ur telli d aferdis yezgan di tmenḍawt (amagrad 178). Azekka ma ira udabu, fessuset tukksa-ines.
  • Di tilawt, d taɛrabt iwimi terna tmenḍawt tazmert mačči d tamaziɣt i tesbedd : ẓret amagrad wis 3…
  • Awal aneggaru maca s wazal-is : tamenḍawt teqqar segmi d-tekker yemma-s n ddunnit,  tamurt n Dzayer d taɛrabt d tineslemt : ihi Imaziɣen ɣlin-d seg igenni ?! Ahat d iberraniyen wissen ansi d-usan… Yessen udabu adzayri amek ara yessezleg amezruy, maca imdanen ẓran akk tura d tikerkas timzennqin.

Adabu adzayri, ma yella d tidet ira tamaziɣt ad tili d tutlayt tunṣibt n tmurt, ihi ad yefk i tmaziɣt daɣen akk ayen yefka i taɛrab seg useggas n 1962 ar assa. Ma d tidet ira tamaziɣt, yessefk ad tili s tmara deg uselmed amezwaru d uselmed asinan ; yessefk ad yekmasi ass-a yakan tira-ines di tɣiwanin, ad yefk udem amaziɣ i tmurt tadzayrit deg kra yellan d aḥric n tsertit n tmurt. Ihi ma d tidet ira tamaziɣt, ad yerr tamurt n Dzayer d tamurt tafidiralit, anida zedɣen Imaziɣen ad tili tutlayt n twuri n unabaḍ-nsen d tamaziɣt, aẓiyen iran tadsimant meqqren neɣ azarug ad fernen tilelli-nsen. Deg wawal-a dɣa, yella yiwen usteqsi : dacu i d tamaziɣt-a ara yuɣalen / yellan d tunṣibt, dacu d anamek n wawal-a ɣer udabu, imi deg umagrad wis 4, tamenḍawt teqqar tantaliwin timaziɣin n Dzayer akk a tent-yessali, ad yefk allalen akken ad nnernint…

Tixsi i tt-yenɣan d idammen-is

Ayen i d-nenna s ufella yeɛna amur n tsertit, maca yella daɣen amur n wemdan. Aṭas deg-neɣ ttsuɣun kan ɣef tmaziɣt/tezwawt/teqbaylit qqaren tutlayt-nneɣ tettwaḥqer. Ma d nutni s yiman-nsen, ur as-ttaken ara azal, ur ɛerḍen ara a tt-ɣren. Aṭas daɣen n yad i yessnen tira-s ur tt-ttarun ara. Llan Yezwawen, llant Tezwawin yettwassnen, uzzlen ɣef izerfan-nneɣ, uzzlen ɣef tutlayt-nneɣ. Ma d tura ttmeslayen ɣef tmaziɣt mačči s tmaziɣt, ttarun ɣef tmaziɣt mačči s tmaziɣt. Nutni/Nutenti qqaren(t) adabu yesmussus s tutlayt-nneɣ, yesmussus fell-aneɣ. Am wakken ur ẓrin ara d nutni i d imezwura i yessengaren tutlayt-nsen tayemmat, acku ur tt-ttarun ara, ur tt-sseqdacen ara. Akken i s-qqaren imezwura-nneɣ: “Yenna-yas a baba wten-aɣ, yenna-yas a mmi ɛeqlen-aɣ”.
Ihi Izwawen ur nettakk ara azal i tutlay-nsen tayemmat, yezmer ad yini yiwen atan fkan tiṭ i udabu i wakken ad yettmesxir s tutlayt-nneɣ deg webrid ara tt-yawin ɣer usenger. Yak imezwura-nneɣ nnan «tixsi i tt-yenɣan d idammen-is».
Win iran tutlay-is ur tnegger ara, yessefk a tt-yettmeslay, yessefk a tt-yettaru!
Ihi yessefk a d-naki nekni merra s yezwawen i wakken a nettmeslay anida nedda s tutlayt-nneɣ, a tt-naru, a nexdem yes-s. S wannect-a abadu ur izemmer ara a ɣ-ikellex.

Ur telli tatut…

Ur yessefk ara ad nettu ayen yeḍran di tmurt akkd tiberxidas udabu yezgan seg 1962. Akka kan i nezmer ad nɣer tamenḍawt neɣ ad nefhem ayen akk i d-yeqqar neɣ i d-yessufuɣ udabu: s uḥezzeb ameqqran. A d-nebder kan yiwen seg ineḍruyen ineggura ilan azal meqqren, tafsut taberkant. Amek nezmer ad namen yiwen udabu yenɣan ugar n mya n medden, yiwen udabu yeǧǧan imawlan war taɣdemt, imi wid yenɣan d wid yefkan tisunḍiwin ur ttwaḥuzen ur ten-id- yewwi umeddaḥ di teqṣit. Am wakken d izan i nɣan…

Ayen yessefken akken tutlayt-nneɣ ad tuɣal d tutlayt n twuri

Win iran tamaziɣt-tazwawt yessefk a tt-yettmeslay, a tt-yettaru, a tt-yerr d tutlayt n twuri. Nekni s Yezwawen yessefk ad nẓer merra d nekni kan i yebɣan tutlayt-nneɣ, s nekni kan i tezmer ad tedder. S tutlayt-nneɣ kan i nezmer ad nessali tamurt-nneɣ d asawen, s tutlayt-nneɣ kan di tmurt-nneɣ i nezmer ad nseggem tudert-nneɣ. Ihi tutlayt-nneɣ yessefk ad tili gar ifassen-nneɣ! Ayen akk nniḍen d azerreg kan! Nekni di tmurt-nneɣ TamazɣaTalemmast (Tamurt n Yeqbayliyn/Yezwawen) ad nexdem s tutlayt-nneɣ Tazwawt-Tamaziɣt. S uwanek akk d unabaḍ n Yezwawen kan i yezmer ad yili wannect-a!

Asmekti n tefsut n 80 akk d tin n 2001/2002

Yal aseggas deg wass n 20 ibrir, tetteffeɣ tarwa n tmurt-nneɣ ɣer webrid ad temmekti ayen yeḍran aseggas n 1980 (tafsut Imaziɣen) akk d iseggasen n 2001: 2002 (tafsut taberkant). Aseggas-a 2016 d luluf i d-yeffɣen ɣer iberdan n Tizi Wezzu, Bgayet, Tubiret. Ladɣa di tikli i d-yessudes umussu i teẓlimant n tmurt taqbaylit (MAK).
Tamezwarut, yezmer ad yini yiwen annect-a d ayen yelhan, maca yesskanay-d daɣen Izwawen mazal ur msefhamen ara ɣef wayen i yessefk ad msefhamen. Tis snat, tuffɣa ɣer iberdan telha, maca yessefk ad yili ugar n waya. Yessefk ad tettwaheggi yiwet n tikli anida ara ddun merra yad yettazzalen ɣef izerfan-nsen. Tutlayt taqbaylit d tamezwarut ara ssutren maca ad ilint daɣen tiɣawsiwin yeɛnan tasertit d tilufa yakk n tudert. Yessefk daɣen ad yili ahil aserti ibedden,ilan iẓuran, i tmurt taqbaylit ara yesduklen imdanen ɣef wayen yellan d adiran, ayen yellan d llsas. Ma nufa amek ara neddukel di tlufa i yessefk a neddukkel fell-asent, d win i d tidet. Ulac aɣref yeddukklen deg kra n yal taluft n tsertit neɣ n tmeddurt. Di yal tamurt llan ikabaren isertiyen, wa yettnaɣ d wa. D acu kan imezdaɣ n tmura-ya sbedden tilisa yettseggimen imenɣi-nsen, i wakken ur sseɣlayen ara tigejda i ɣef bedden nutni merra.

Ɣef wacu i yessefk ad neddukel?

Iɣeblan-nneɣ mačči d yiwen. Ihi yessefk ad nɣiwel a d-naf tifrat-nsen. Yessefk kan ad nẓer d acu i ɣ-yettcekkilen tikli tura yakan deg webrid ɣef tlelli-nneɣ. Yessefk daɣen ad nelmed amek ara t-nekkes.
Tamezwarut yessefk ad nemsefham nekni s Yezwawen d aɣref i nella. Tin ɣer-s ɣur-neɣ tutlayt yessefk ad tili d tutlayt n twuri di tmurt-nneɣ. Yerna, ɣur-neɣ tugdut, nettqadar izerfan n wemdan, nettqadar tilelli n umugru (conscience), mačči kan n wesɣan/ddin. Abrid n leqdic ɣef izerfan-nneɣ ad yeqqim d abrid n talwit. Da yessefk-aɣ tadukli. Ihi ma nefra annect-a, nekkes nnif n twaɣit, iberdan n tsertit zemren ad ilin mačči yiwen.

Awal aneggaru

Nessaram ad ggten wid/tid yeẓran ula d tutlayt-nneɣ tezmer i tmusni, tezmer i tsertit, tezmer i yal aḥric n tmeddurt. Nessaram wid iɣilen ma mmeslayen neɣ uran s tutlayin-nniḍen am wakken wwḍen ɣer igenni, ad akin, ad tteklen ɣef tutlayt-nsen tayemmat i wakken ad ddren d ilelliyen, ad ddren s wudmawen-nsen n tidet mačči s weqric.
Maca ur nri ara a d-nini nekni s Yezwawen ur nettmeslay, ur nettaru s tutlayin-nniḍen anida i yessefk ad yili wannect-a.

Azul !

janvier 13, 2013

Azul ! Wa d adeg i tmaziɣt d wayen i tt-yeɛnan.